2007-06-21

Gravidbilder

När någon av de barnlösa bloggare jag följer har "plussat" dröjer det inte länge innan det dyker upp bilder på bloggarens växande mage. (Undantaget om den f.d. barnlösa bloggaren är man.) Kattmamman la sina bilder på en annan sida av hänsyn till de som fortarande kämpar. Vacker tanke måste jag säga!

Vi har nu väntat barn i 1 månad och 6 dagar räknat från det datum ansökningarna sändes till Etiopien.

Och jag vill också lägga upp "gravidbilder"...

Om jag fotograferade min mage skulle jag förvisso kunna mäta mig med flera gravida; särkilt de veckor när jag är mitt i hormonpillerkartan. Och smäller jag bara i mig en påse chips och spänner ut magen lite till så skulle jag säkert kunna lura någon att det växte något där inne (nåt annat än gaser alltså.)

Men vårt barn finns ju inte där. Barnet som ska bli vårt bor ju någonstans i Etiopien. Kanske finns h*n redan på barnhemmet, kanske vårdas h*n i fosterfamilj. Kanske växer just nu vårt barn i sin etiopiska mammas mage. Kanske tittar vårt barns biologiska mamma just nu på sin son/dotter och förtvivlar inför det faktum att hon inte kan älska och vårda detta barn.

Kanske lämnas vårt barn idag till polisen i Addis Abeba för att påbörja sin långa resa, genom byråkrati och utredningar, mot ett mörkt och kallt land vi Nordpolen.

I mitt hjärta växer stadigt kärleken till det barn som ska bli vårt. Och jag skulle så gärna har en bild för att visa hur vi väntar.

Längtar.

Undrar.

Drömmer.

Räknar dagarna och gissar, hoppas, önskar.

1 månad och 6 dagar - Hur stort är hjärtat då?

6 comments:

Anonymous said...

Nästan inte synbart med den mest avancerade ultraljudstekniken, men det är ju inte den storleken som räknas eller hur?

Det är ju kärleken, som växer sig större och starkare - precis som hos vilken gravid kvinna som helst, som räknas.

Kram Sanna

Anonymous said...

Du skriver så fint och tänkvärt. Tack.

U

Mamma Wannbe said...

Suck, med väntetiderna i Kina finns inte vårt barn ens ännu... Och jag önskar inte vi inte talat om för så många som vi gjort eftersom alla hela tiden frågar om vi "hört nåt".

Anonymous said...

Hjärtat är enormt - oändligt. Det bankar och slår, lika hårt som otåligt. Hjärtat väntar på att bli älskat och på att få älska tillbaka. Det hjärta som slår i det barn som kommer till er. Som Ni har väntat. Det kommer efter en lång resa, i tid, rum och längtan. En svindlande tanke. Så vackert. Stor kram och all lycka!

Anonymous said...

Hur stort som helst.

Dina ord är lika vackra som en växande mage. Kanske till och med vackrare.

kram!

Patricia said...

Du skriver så vackert!