Eller rättare: Hela jag har liksom fryst fast. Sista mötet på måndag. Känns som att vänta på en dom. Det spelar ingen roll vad förnuftet säger, känslorna är i total oordning.
Panik.
- Salvia
- Kvinna, kamrat, dotter, syster, styvmamma, hustru... Väntar barn från Etiopien. När som helst...
6 comments:
Jag håller tummarna, även om det nästan känns överflödigt. Det intryck jag fått av er (genom att läsa din blogg) är inte att ni skulle kunna få avslag. Men jag skulle i er situation också nojja ihjäl mig.
Tack. Det är skönt med hållna tummar; även om det skulle visa sig att det var överflödigt...
Ibland hjälper det bara inte att resonera rationellt med sig själv.
Om vi skulle få avslag så är våra utredare de värsta sadister jag stött på. Så jag tror egentligen inte heller att det är en möjlighet.
Men känslan av detta "om" räcker för att man ska bli paralyserad...
Köp champagne och lägg på kylning. Ni kommer att få medgivande, lita på tant Helga. Och om ni inte skulle få det, är det läge att köpa en trisslott och invänta miljonvinsten, för det är ungefär lika sannolikt.
Jag kan inte påstå att jag var speciellt nervös inför vårt medgivande (kanske ämne för ett blogginlägg) men å andra sidan har jag oroat mig över precis allt annat som kan och inte kan gå fel i Cirkus Barnskaffning. Så jag vet hur det känns.
Heja! Klart ni kommer att bli godkända (men jag förstår att ni är oroliga - det var vi också)!
Det låter som du behöver lite gott vin i helgen, gumman. Kan du inte se till att bli lite bortskämd?
KRAM från Sanna, som gärna hade ställt upp och delat några pavor...
Jag försöker lita på tant Helga. Och er andra. Det är bara mina egna känslor som verkar lite opålitliga just nu.
Ser fram emot att knäcka en eller annan vinare med Sanna om något år eller så...
(Hm.. Fast det där kanske lät oansvarigt. Bäst att passa sig när man är satt under lupp... ;))
Post a Comment