Jag har insett att om jag ska hålla mig till enbart adoptionen så kommer den här bloggen bli ganska tråkig. För det är tråkigt att adoptera. Långtråkigt. Man bara väntar och väntar och väntar på en massa saker; att få gå utbildning, att få börja utredas... ...de som kommit längre än oss väntar dessutom på att få skicka ansökan, bli godkända, få barnbesked, få resebesked, få åka till sitt barn...
För vissa är väntan längst i den fas vi är i nu - att få bli utredda. För andra är det väntan efter att ansökan skickats till landet de vill adoptera ifrån som är segast. Det beror på vilken kommun man bor i och vilket land man vill/kan adoptera ifrån.
När jag tänker att det kanske tar 2 år innan vi träffar vårt barn så känns det inte så farligt. 1 år går ruskigt fort; det är klart vi grejar att vänta i 2.
Det är bara det att 2 år är mer än 700 dagar och det är de som är segast. De där förbaskade dagarna när man inte kan tänka på annat än att man längtar och vill att det ska hända något, vad som helst, nu, helst nyss.
Alla dagar är inte lika sega, men om man räknar på varannan så är det 365 dagars vånda. Eller mer.
Segt.
- Salvia
- Kvinna, kamrat, dotter, syster, styvmamma, hustru... Väntar barn från Etiopien. När som helst...
4 comments:
Det är liksom en del av det hela. Att vänta.
Jag har blivit proffs på att vänta. Samtidigt blir man frustrerad och vill skynda på processen. På något sätt.
Japp, du har så rätt så, adoption är inget annat än tålamodsträning.
Läste någon gång att en barnmorska sagt att graviditet är det mest tålamodsprövande som finns. Svar: nä. Testa adoption istället.
(Hopps, lyste min bitterhet fram lite väl mycket där?).
Jag har just hittat din blogg, tror att jag kommer att gilla den!
Tror den där barnmorskan glömde bort att det är väldigt tålamodsprövande att
inte vara gravid när man vill ha barn...
Vi är ju ett gäng i cybervärlden som väntar tillsammans. Det underlättar onekligen.
Helga, får jag länka till dig?
Vi är väntetidsexperter! Vi ställer också upp på det mesta bara vi får våra älskade barn. Om någon sa till oss att vi var tvungna att skicka foton på oss själva nakna, ståendes på huvudet och jonglerandes apelsiner till adoptionslandet för att det skulle gå snabbare att få våra barn så tror jag många av oss skulle göra det!
Post a Comment