2007

Jaha. Ännu ett år är slut. När man surfar igenom sitt bloggarkiv inser man hur snabbt tiden går ändå. "Jaha, men oj, skrev jag det för ett år sen?!?"

En av mina nyårsönskningar var att vi skulle få iväg vår ansökan före april. Det fick vi inte. Det tog mer än två månader för oss att fixa alla intyg, översättningar och stämplar som krävdes. Vilket säger mer om oss än om hur lång tid det behöver ta.

Jag önskade mig även BB 2007. Med tanke på att det är årets sista dag och att ingen lär jobba på Organisationen idag så är väl det också en önskan som inte lär slå in.

Men det gör som ingenting.

När vi började den här processen var jag så inställd på Kina. Med de väntetider som var då skulle vi fått möta vårt barn i maj 2008. (Alla som har papper i Kina vet ju att den prognosen skulle komma att ändra sig rejält.)

Då var det oktober 2005 och maj 2008 kändes oändligt långt bort.

Nu blev det Etiopien och har vi tur träffar vi vårt barn i februari-mars 2008. Och det känns på något märkligt sätt rätt lagom.

Vi känner varandra bättre, vi har bott in oss i huset, vi har blivit mer en familj. Redo att bli fler!

Under hösten har jag gått i terapi. Det har varit ett alldeles utmärkt sätt att förbereda sig inför livets nästa stora förändring.

Jag har landat i mig själv och känner mig tryggare.

Redo.

Vi har nu varit "etta i kön" i en dryg månad. Så snart helgerna är över är det dags att bli nervös på riktigt. Det är vår tur nu.

Det är faktiskt det.

Redo.

2008 blir jag mamma.