Namn (semesterpyssel)

Adoptivbarn har redan namn när man träffas. Någon har redan tänkt ut vad ens barn ska heta. Det kan vara en biologisk förälder som lämnade en lapp med barnets namn. Barnhemsföreståndaren, fosterfamiljen, prästen, polisen. Vem vet.

Barnet kan ha fått ett namn som är väl genomtänkt; ett namn gett med någon slags kärlek. Eller så fick barnet det namn som fanns i almanackan den dagen h*n hittades. Eller barnet kanske rent av heter torsdag, jannuari, tystlåten, skrikunge...

Vad vet jag. Adoptivbarn har redan namn.

Om detta har det diskuterats många gånger. Vilken rätt har man som adoptivförälder att ta sitt barns ursprungsnamn ifrån henne/honom? Är det en kärlekshandling att ge barnet ett nytt namn?

Jag tycker att det finns vettiga argument både för och emot att ge barnet ett nytt namn.

Vad vårt barn ska heta har vi ingen aning om. Vi vet bara att:

- H*n ska behålla sitt etiopiska namn på något sätt. Som tillalsnamn eller andranamn. Vi hoppas att vi vet när vi träffas.

- Vi vill ge ett namn till vår son/dotter. Precis som våra föräldrar namngav oss.

- Det finns två "arbetsnamn" som vi funderar på. Men igen, man vet ju först när man träffas vad som känns rätt.

Nu till poängen med det här inlägget; för det är egentligen en utmaning/associationslek.

Vad tycker ni?

Jag tänker inte lägga ut namnförslag som ni får rösta om. Inte heller tänker jag lova att ta någon som helst hänsyn till era åsikter den dag vi möter vårt barn.

Men jag kan inte hjälpa att jag är jäklarns nyfiken; inte så mycket på namnförslagen i sig utan på varför man funderar på det ena eller andra namnet. Vad förknippar man med Salvia?

Så, nu har ni nåt att pyssla med när jag är på semester. Vet inte hur många inlägg det blir närmaste veckan.

Bästa motiveringen får diplom.