Plötsligt känner man sig lite taskig. Trots att jag ännu inte har något barn är jag inte längre kvar i barnlöshetsträsket. Det känns inte som att man är lika djupt nere i det åtminstone. Lite känns det som att svika sina medsystrar/bröder som fortfarande kämpar och längtar.
Blir man en av dem som det är jobbigt att prata med? En av dem som inte längre förstår.
Förmågan till empati dör inte. Den egna glädjen förstör inte medkänslan.
I en av mina adoptionsböcker läser jag att adoption är en lösning på barnlösheten men inte infertiliteten. Det sammanfattar känslorna rätt bra.
Kan man fortsätta skriva om barnlöshet när man ska bli förälder?
Jag tror det.
- Salvia
- Kvinna, kamrat, dotter, syster, styvmamma, hustru... Väntar barn från Etiopien. När som helst...
5 comments:
Känner igen "dilemmat". Jättemycket.
Även om jag gärna sluppit år av gråt och tandagnisslan är jag glad över att ha fått erfara vad det innebär. Barnlöshetsträsket.
Bamsekram från Sanna
För mig är det vilktigt att alla som vill bli föräldrar ska kunna bli det också. Jag känner mig genuint intresserad trots att jag har fem barn. Man behöver ju inte tillhöra en grupp för att vara engagerad, eller hur?(Hur skulle det se ut i världen då, om alla bara brydde sig i sina egna intressen??)
Anette.
Klart du kan. Du delar en erfarenhet med oss som fortfarande inte har fått/ska få barn som är ovärderlig.
Kram!
Bra.
Såklart behöver man inte tillhöra den drabbade gruppen för att vara engagerad.
Det man funderar över när man "byter lag" är ju alla gånger man blivit arg, ledsen, frustrerad...
...bara av att vara i närheten av någon som är förälder.
Nu är de ju plötsligt urmysigt att träffa ungar igen!
Jag kommer alltid att betrakta mig som infertil. Jag gör inga barn utan hjälp av läkare eller socialsekreterare...
Och jag tror att man som barnlös har lite lättare att umgås med min mage än med någon vars mage kom till på ett kick och som klagar på hur jobbigt det är att inte kunna ha favoritjeansen längre.
Mitt barn när det kommer, kommer säkert att vara lika jobbiga som andras barn att träffa, men kanske kommer mitt barn inte att ha självsäkra föräldrar som skrockar och säger att "var glad att du får sova på nätterna, det är sååååå jobbigt med barn"
Post a Comment