Besked

Någon av de första dagarna efter att jag hade fått veta att jag hade leukemi läste jag i en informationspärm på sjukhuset. Där fanns en uppräkning av allt som skulle bli farligt i och med att immunförsvaret går sönder när man får cytostatika;

krukväxter
skalfrukter
andra människor
och allt annat som innehåller bakterier, virus och sporer


I pärmen kunde man också läsa om biverkningar

kräkningar
infektioner
håravfall
och tusen andra urjobbiga saker

och

infertiliet


Jag har vetat sedan februari 1998 att det troligen skulle bli den sista tiden jag hade några äggceller kvar.

"Det kan var så att de anlag som ska bli celler om 6-7 år kommer klara sig", sa min läkare.

Men hans röst var lätt att tolka: Det är inte särkilt sannolikt att det blir så.

2003 var jag tillräckligt okej med tanken att jag vågade låta en läkare på kvinnokliniken utreda mig. Då började eländet med hormonpiller och humörsvängingar.

Då vågade jag glänta på dörren till sorgen.