2007-09-06

Härmapa

Jag alltså.

Storken har just nu en uppmaning till alla som inte kommenterar att göra just det. Nyfiken på vilka ni är och allt det där.

Någon gång är det jag som gett mig tillkänna efter en sådan uppmaning.

Jag brukar tänka att "Äsch, man skriver ju för sin egen skull, inte behöver jag veta inte."

Fast jag VILL veta.

Jag är supernyfiken.

Flera hundra besökare varje vecka och ingen aning om vilka ni är.

Berätta.


Sorry Storken att jag härmas, kunde bara inte hålla mig längre... Och TACK, du har nu lärt mig hur man flyttar upp inlägg!

25 comments:

Anonymous said...

Hej Salvia!

Jag tror du vet vem jag är, vi har ju träffats också! Men jag kan förstås ge mig till känna som en av dina trogna läsare :) Det är inte ofta jag kommenterar men jag har följt din blogg under ett bra tag nu!

Liten presentation kan jag också kosta på mig, kanske mest för övriga läsare av din blogg!

Jag och min man är intresserade av att adoptera, det var därför jag började följa denna bloggen! Min man har en dotter som han inte vet var hon är för dotterns mamma har flyttat utomlands med henne utan att säga ett ord och vägrar låta honom kontakta henne.

Om dessa saker och lite annat skriver jag om i min blogg.

~ Cyberkramar! ~

Anonymous said...

Och mig har du också koll på.

Jag läser här så fort du uppdaterat.

Kram!

Anonymous said...

Jag är hos dig varje dag:-)
Anette, mamma till 5, styvmamma till 3 och blivande barnmorska. Är superintresserad av föräldraskap och tycker att du har en himla schysst inställning till det hela.

Vi ses!

Anonymous said...

Att jag läser här tror jag du vet/gissat :-) (Har ju lämnat någon liten kommentar någon gång...)
Dina, från 'det andra' forumet ;-)

Anonymous said...

Jag läser varje dag, ibland flera gånger. Och vi är också "bekanta" från ett annat forum

Anna said...

Jag läser också här när du uppdaterar :-)

Storkenflyger said...

Klart man får härmas. Apor är gulliga.

(Om du vill flytta upp inlägget så ändra datumet till dagens. Detta gör du direkt under rutan som du skriver inlägget i (i blogger).

Anonymous said...

Och så jag då! Som du också känner - du satt i min hundhåriga soffa i söndags med din duktiga styvdotter som ska bli barnvakt till min dotter (det där känns fortfarande heltokigt att skriva!).

Fast du vet väl att jag läser redan...

Kram på dig!

Anonymous said...

Hej,
Precis som jag skrev i "Storken flyger" bloggen hittade jag dig via Tinselflickans blogg. Jag läser flera gånger i veckan men kommenterar nästan aldrig eftersom jag inte vet om det är OK då jag inte har en egen blogg eller "känner" dig. Intresserad av andras berättelser!
Hälsningar Beatrix

Anonymous said...

Har råkat halka in på din blogg två dagar i sträck. Och kanske någon gång förut.

Är själv i adoptionstagen och läser därför gärna om andra som befinner sig ungefär i samma situation som oss.

Hälsningar
Pipeline som bloggar på bloggagratis

Anonymous said...

Hej!

Jag följer med spänning din/er väg till ett barn.
Har själv adopterat två barn, och det är mycket igenkänning, (konstigt ord).
Är ofta dålig på att kommentera, har för bråttom oftast, tittar bara in och snabbläser.
/m

Filippis said...

Jag läser också :)

Anonymous said...

Jag läser ofta men kommenterar sällan. Tycker om att läsa om din längtan och väntan efter barn eftersom jag själv befinner mig där. Jag och maken väntar nämligen barn från Kina sedan mars 2006 men ska byta land till Sydkorea så förhoppningsvis är vi snart väntande i den kön.

Mysan said...

Hej Salvia, har ju kommenterat någon gång så du har troligtvis "koll" på mig sedan tidigare.
Läser oftast din blogg dagligen.

Tycker om ditt språk. Då jag själv går mycket i barnfunderingar just nu har jag under en period "snurrat" på barnbloggar.Förutom att följa er kamp tror jag att jag även läser andras tankar som ett led i att forma mina egna.

Anonymous said...

Gled av en händelse in på en barnlöshetsblogg för över ett år sedan, och fastnade vid ett antal bloggar, bl.a. din. Tycker att du skriver väldigt bra! Hittade f.ö. hit via Kattmammans blogg. /Susanne

Anonymous said...

Ja, varför inte?! =) För länge, länge sen började jag följa Tinselflickans blogg och därifrån hittade jag vidare till några andra bloggar på samma tema (dig, Kattmamman, Anna och Saring) som jag nu följer regelbundet. Jag vet inte riktigt varför jag fastnade för just er grej. Själv är jag en osnuten 24-årig student som bor på 31 kvadrat med min pojkvän och befinner mig således ganska långt från er verklighet. Men det är något i er kamp, i er längtan som fångar mig. Som får mig att beundra er för att ni är så otroligt starka och modiga som vill och orkar dela med er av era levnadsöden. Och kanske fångas jag för att det jag ser mest fram emot i livet är att få barn, samtidigt som min största rädsla är att jag inte skulle kunna få biologiska barn. Men tack vare er superbloggare har jag börjat inse att livet kan ta oväntade vägar och att möjligheterna är så oändligt många, oavsett vilken väg man väljer, och oavsett om vägen kanske ser helt annorlunda ut än man först hade tänkt sig. Tack för att du, och alla andra, delar med er av era liv och era resor. Ni är fantastiska!

Anonymous said...

Hej hej!

Skriver lite lika som jag skrev hos Storken - att det är Tinselflickan som har fått mig att hitta till dig. Någon gång för länge sen googlade jag på ofrivillig barnlöshet och på den vägen är det. Själv har jag fått den otroliga lyckan att kunna bli förälder. Jag har flera vänner som håller på med IVF och ville veta mer. Jag har en bekant som ska adoptera, från Serbien är det bestämt nu.

På något sätt är det lite befriande att läsa om andra människor som kämpar på för att nå olika saker. Jag kämpar på med min son som tyvärr drabbades av svår syrebrist under förlossningen och som idag har flerfunktionshinder. Livet är underbart och de kan ta så hastiga svängar att det tar tid att hänga med själv. Och - ibland får man kämpa mer än vad andra människor kanske gör.

Ha det så gott! Fridens /Jeanette

Anonymous said...

Och jag är din Skogås-kompis :)

Patricia said...

Hej hej! Ja jag följer din blogg och är inne och läser titt som tätt.

Anonymous said...

Här är en som brukar läsa din blogg, men antagligen aldrig kommenterat något av dina inlägg.

Är själv ofrivilligt barnlös och försöker hantera vardagen på bästa sätt.

Tack för att vi får ta del av din värld. Och jag ska försöka vara duktig och kommentera härefter.

Anonymous said...

Hej! Erica heter jag och jag vet inte riktigt hur och när jag hittade hit. Har läst här i omgångar under våra barnlöshetsår. Nu har vi lyckats bli gravida efter tre IVF och två FET. Jag tycker fortfarande att det är spännande och intressant att läsa om adoptionsvärlden. Stor kram!

Anonymous said...

Hej!

Jag hittade hit via violen och gillar ditt sätt att skriva. Jag är nyfiken och följer er resa!

Anna/LillAnn

Applecore said...

Hej, hej Salvia! Du tillhör en av de bloggar som jag dagligen besöker. Jag har länge följt er resa eftersom vi själva också adopterat. Vårt underverk kryper just nu omkring på golvet och drar mig i byxbeben för att fånga min uppmärkamhet! Lycka till på er resa! /applecore

Solkatten said...

Jag är här ibland också...

A N N I K A said...

Hejhej! Jag är också här. Oftare än i min egen blogg faktiskt. Enklare att läsa än att skriva. Även om jag precis som du när det väl gäller kan knattra ihop hur mycket text som helst på nolltid - och ändå tycker att jag inte hinner skriva i bloggen... Man är helt enkelt en personlighet med många sidor. Effektiv och lat, osäker och kaxig. Till exempel.

Och nu funderar jag på att härma jag med. Om jag bara hinner...