...är avklarat! Det var spännande. Först lite prat om vilka blanketter som ska fyllas i och vad vi ska lämna ifrån oss (läkarundersökning, referentbrev.) Vi fick även lämna samtycke till att de gör utdrag ur polisregistret.
Sedan satte det igång. Den här gången fick maken berätta om sitt liv; från det att han föddes fram till nu. Det var härligt att sitta och lyssna; det är så sällan man får "hela storyn" sådär på en gång. Och även om man känner sin älskade så är det häftigt att få veta mer om varandra.
Nästa gång är det jag som ska avhandlas...
Det var två utredare och båda två kändes som kloka, erfarna och skarpa kvinnor. Sånt tycker jag om. Det är förtroendeingivande. Jag gillar proffs.
Just idag känns hela försöka-skaffa-barn-prylen väldigt angenäm.
- Salvia
- Kvinna, kamrat, dotter, syster, styvmamma, hustru... Väntar barn från Etiopien. När som helst...
6 comments:
Hejsan!
Nu börjar det bli spännande tycker jag och så himla intressant att få reda på hur det egentligen går till att adoptera. Du behöver inte spara på detaljerna för min skull iaf, jag är idel öra:-)
Kram Anette
Åh, skönt att höra att det kändes bra!
När är nästa gång?
Nästa möte är om en vecka. Vi kommer ses en gång per vecka 4 veckor i rad. Sedan fattas beslutet av socialnämndens arbetsutskott. De har möte en gång i månaden och vill ha alla handlingar 3 veckor innan mötet.
Så det kan ju göra att det tar lite tid när hemutredningen väl är klar.
Åh vad spännande! Också lite jobbigt, enligt min man, men huvudsaken är ju att det blir ett barn i slutändan.
KRAM!
Hej.
Härligt att det kändes bra, det är verkligen spännande att få förmånen att få följa med på er väg till ett litet barn.
Kram Liv.
Härligt! Ett steg närmare! Jag har samma upplevelse som du hade, d v s att utredningen faktiskt är en "utveckling" av förhållandet. Trots att man varit tillsammans länge finns det mycket man inte vet om varandra :-)
Post a Comment