2006-04-25

Att falla

Sorgen är så olika för olika personer.

För mig tog det tid. När sorgen över ett försvunnet år klingade av kom insikten: Inga barn. Jag lever men det blir inga barn.

Jag föll. Känns som att jag har landat nu.

Det fanns någon som tog emot.

2 comments:

  1. Anonymous1:35 AM PDT

    Hej Salvia!

    Måste bara säga att de flesta inlägg du skriver är så underbart poetiska. Särskilt detta (hittills).

    Du har ett språk som verkligen berör!

    ReplyDelete
  2. Salvia3:31 AM PDT

    Nu blev jag generad. Tack.

    ReplyDelete